GALLERI

VÅR KLIMATRESA


Här följer några av våra studiebesök och föreläsningar som lägger grunden till vårt projekt. Med kunskap och engagemang skapar vi sen text och musik som gör skillnad.

På tur med miljöforskningsfartyget R/V Sabella


Vi samlas en solig måndagskväll på kajen i Helsingborg för att ta en tur med miljöforskningsfartyget R/V Sabella. Vi ska lära oss lite mer om vad som finns gömt på Öresunds botten. Kapten Kenneth och hans personal välkomnar oss och börjar med att presentera lite om Knähaken. Ett område utanför Råå som man i folkmun kallar Öresunds korallrev. Området är ett reservat sen 2001 med syfte att bevara den värdefulla marina naturmiljön genom att minimera mänsklig påverkan. Här finns ett extra rikt djurliv vilket bl.a beror på de starka strömmarna och områdets stabila salthalts- och temperaturförhållande med en skiftande mjuk botten. Här frodas hästmusslan och som bildar stora hästmusselbankar vilket främjar övrigt marint liv. Sjöborrar, sjöstjärnor, ormstjärnor och många olika fiskarter trivs i dessa musselbankar.

 

Med på båtturen finns också marinbiolog Isak Rasmusson som berättar om Öresunds lite speciella vattenmassor då bräckt vatten från Östersjön möter saltvatten från Västerhavet. De mötande haven har båda starka strömmar och skapar denna unika marina miljön. Det bräckta vattnet håller sig överst. På tio till femton meter ökar salthalten och på tjugofem meters djup är salthalten mycket hög. Det man inte tänker på är att det finns endast 10% fisk i våra hav och resten är andra ryggradslösa djur. Det är dessa ryggradslösa djur vi ska undersöka i kväll.   

 

Första stoppet blir strax söder om Helsingborg. Här släpper besättningen ner en skopa för att ta ett bottenprov. En lerliknande sörja halas upp och marinbiolog Isak spolar fram lite olika ormstjärnor, snäckor och havsborrsmaskar att studera närmre. 

 

Ormstjärnan finns det gott om på botten. Det kan gå flera hundra per kvadratmeter. Ormstjärnor ingår i gruppen tagghudingar tillsammans med sjöstjärnor, sjögurkor, sjöborrar och sjöliljor. Det finns ca 2200 arter ormstjärnor i hela världen, 15-20 st olika arter hittar vi här i Sverige. Det finns släktskap med sjöstjärnan men den ser lite annorlunda ut. Ormstjärnorna har en kropp som ser ut som en runt skiva och på den sitter 5 stycken långa armar som rör sig likt små ormar. Färgen på kropp och ben kan vara i många olika färger beroende på art. De lever i stora grupper där de gynnas av att vara nära varandra. Antigen gräver ner sig i sanden eller så sätter de sig fast på stenar eller koraller. Sina byten jagar de i stillhet, då de ligger helt sonika på botten och viftar med sina fångstarmar. Skulle något störa och om någons arm skulle ta skada eller rent av slitas av, så utsöndras ett ämne som signalerar fara till de övriga ormstjärnorna. 

 

Havsborstmasken finns överallt i våra svenska vatten och man har hittat omkring 500 olika arter. De flesta av dessa finns på västkusten där salthalten på vattnet är hög. Vissa havsborstmaskar lever i rör och på den vi hittade i vårt bottenprov kan man tydligt se delar av röret. Storleken varierar kraftigt på havsborstmaskarna och en en s.k. jätterovborstmasken kan bli upp till 8 dm lång. 


I vårt bottenprov hittar vi också lite olika sorters musslor. Isak säger att det finns en mussla som heter Islandsmusslan som man har dokumenterat att den kan bli upp till 500 år gammal och är därför ett av de äldsta djuren man känner till.Men i Öresund kan man räkna med högst en ålder på 150 år i bästa fall. 

 

Vi puttrar vidare och passar på att inta våra medhavda fikakorgar. Havet och frisk luft gör oss extra hungriga så det smakar underbart.

Nu tar besättningen ett prov vid hästmusslornas favoritområde. Man ser tydligt att det marina livet är mycket rikare och varierande här än i förra provet. Hästmusslan är en nyckelart i detta ekosystem och är avgörande och möjliggör för de andra djuren. Hästmusslan har en specialitet och kan tillverka små trådar som gör att de kan fästa ihop sig med varandra och bilda dessa stora kolonier. Många arter behöver just sådana här kolonier med hårda fästytor för att överleva. Ett exempel på detta är en slags läderkorall som man kallar Död mans hand. Många av oss har aldrig sett en sådan innan och blir förvånade av dess starka orange färg. Den liknar en korall men har en mjuk böjlig konsistens. Det finns hundratals små utskott på den och i varje utskott bor ett litet koralldjur. 


Övriga musslor som vi hittar är tagghjärtmusslan och hoppmusslan. När vi studerat även dessa låter Isak djuren få komma tillbaka till vattnet för att inte komma för lång ”hemifrån”. 


Den vanliga sjöstjärnan är ett vacker djur. Isak demonstrerar för oss hur den finurligt får en mussla att ge upp och bli ett byte. Sjöstjärnan tar tag runt musslan med sin armar och musslan stänger snabbt skalet och ”håller andan” för att skydda sig. Efter ett tag mattas musslan krafter av och sjöstjärnan kan då med lätthet få upp skalet och skicka in sitt förlängda matorgan och inta sin måltid. På vår fråga hur stora sjöstjärnor kan bli, svarar Isak att den största han sett i Öresund var ca en halvmeter i diameter! 


Nu tar Isak upp en verkligt spännande sak. Det ser ut som en svart rektangulär puppa med ett utskott i varje hörn. Det är ett ägg från en rocka. Hajens ägg är ganska snarlik rockans men smalare.

 

På vägen tillbaka till hamnen berättar Isak mer om ett kräftdjur, nämligen havstulpanen. Den är inte rörlig utan sitter fast på ett ställe hela sitt vuxna liv. Därför har den tvingats utvecklat en speciell överlevnadsstrategi. Alla individer är hermafroditer (både hona och hane samtidigt) och lever i stora bestånd väldigt tätt för att kunna befrukta varandra och på så sätt säkra sin arts fortlevnad. 


Väl i hamn förundras vi alla över hur mycket som finns under ytan i Öresund som vi inte tidigare haft en aning om. Stort tack till Isak och Sabellas besättning för en mycket inspirerande lärorik kväll.

Miljön vid reningsverket är väldigt vacker och saneringen av läderfabriksmarken har gjort platsen välbesökt och omtyckt. Personalen kämpar dagligen med att utsläppet från reningsverket ska vara så rent som möjligt. Så vi behöver alla hjälpa till med att endast kiss, bajs och toapapper släpps ut i våra avlopp.

Vi besöker Klippans avloppsreningsverk


Första stoppet på vår klimatresa är Klippans avloppsreningsverk. Ett stopp som får oss verkligen att tänka till.


Här hittar vi en väldigt miljömedveten personal som guidar oss runt på anläggningen. Marie Silvegren och Mattias Larsson delar med sig av sina kunskaper och engagemang. Det syns tydligt att de verkligen trivs med sitt arbete. Att hela tiden blicka framåt för att hitta nya hållbara lösningar gör arbetet extra intressant, tycker de båda. Deras framåtanda har resulterat i att detta avloppsreningsverk anses som en föregångare och används i några olika forskningsprojekt.


3 500 000 liter avloppsvattnet från i Klippan, Hyllstofta, Krika, Östra Ljungby och Stidsvig passerar reningsverket varje dygn. För att rena detta vatten beräknas ett dygns bearbetning i många olika processer. Den första rensningen är väldigt påtaglig och helt mekanisk. Den sker med ett galler som fångar upp saker såsom tamponger, bindor, kondomer, tops och annat skräp som har spolats ner i avloppen. En sorglig syn som stärker oss i tanken att man faktiskt lätt kan påverka miljön en hel del själv.


Det finns många väldigt skadliga ämnen som tex kadmium som man inte vill ska komma ut i Klippans vattendrag. Marie berättar att miljögifter, kemikalier, tungmetaller och läkemedel är svåra och i vissa fall omöjliga att ta bort i ett reningsverk. Detta är ytterligare en upplysning som skapar diskussion bland oss i gruppen och som är lite tuff att tänka på. Vi hoppas verkligen på att en forskarlösning kommer i framtiden som kan förhindra att hormoner och mediciner läcker ut.


Vi ser med förvåning att reningsförloppet sker med väldigt lite tillsatser av kemi och har naturligt biologiska och rent mekaniska processer. Med hjälp av bl.a filter, mikroorganismer, bakterier och tyngdlagen renas vattnet i olika steg. Eftersom mikroorganismerna och bakterier är levande är det viktigt att miljön för dem är gynnsam, så de mår bra och kan utföra sitt reningsarbete. Ett reningsverk måste skötas med kunskap och varsamhet då de olika processerna påverkas av årstid och klimat. Om olja, miljögifter eller liknande ämne kommer in i anläggningen kan det bli stora störningar. Marie berättar för oss om en svår period då hela beståndet av mikroorganismer dog och fick bytas ut.


Slammet som filtreras bort från vattnet är en viktig del och ska också renas. Detta sker genom en speciell rötningsprocess. Under rötningsprocessen bildas dessutom en gas som kan återbrukas inom anläggningen. Efter 6 månaders lagring blir slammet helt fritt från bakterier och efter olika godkända provtagningar kan det användas på våra åkrar. Det är ett betydelsefullt tillskott för växtligheten då den innehåller fosfor.


Dagens studiebesök gav oss insikt att det finns miljökämpar på nära håll som gör dagliga insatser och vi alla måste hjälpa dem i deras arbete. Jordens resurser är vad vi har och vi kan inte förbruka oss till en bättre framtid. Vi lånar som sagt bara jordens vatten och det är viktigt att vi är rädda om det. Bara kiss, bajs och toapapper gäller i avloppet framöver.


• Fimpar, snus och en del konstnärsfärger innehåller kadmium och är giftigt. Ej penseltvätt i avloppet.
• Tops, bindor, blöjor, hushållspapper, tork-, tvätt- och våtservetter, kondomer och trasor ska kastas i soporna.
• Fett och stekflott torkas av och kastas i soporna.
• Överblivna, gamla och receptfria läkemedel lämnas på apotek.
• Lösningsmedel, färgrester (även vattenbaserad) och oljerester lämnas på återvinningsgård.
• Sand, jord och grus ska inte spolas ut i avloppet.


Från klimatdepp till klimatpepp


På vår klimatresa behöver vi mer kunskap och förståelse för vad som händer med klimatet och hur det påverkar oss. Jennifer Cronborn, som arbetar som projektledare på MittSkåne utveckling och även är engagerad i Naturskyddsföreningen, guidar oss runt bland begrepp, siffror och globala mål. Vi diskuterar även vad hållbarhet egentligen är. I Sverige lever vi som om vi har 4 jordklot att ta resurser från! Att tänka till innan man konsumerar eller utvecklar nya produkter är en nödvändighet för att nå de globala målen. www.globalamalen.se

Även på Naturskyddsföreningens hemsida hittar du intressant och nyttig läsning

www.naturskyddsforeningen.se


David presenterar sig

Musikproducent David Fremberg är en viktig länk i vårt musikprojekt. Han har musik i kropp och själ då han gillar i stort sätt alla musikstilar. Med sin enorma musikalitet kommer han att stödja våra band i musikskapandet och ha hand om inspelningarna. 

Leaderprojekt

EXPOSE IT


EXPOSE IT är ett leaderprojekt och drivs genom den ideellaföreningen Teater Amabile.

Samarbetspartners är Klippans kommun och Studiefrämjandet.

© Copyright. All Rights Reserved.